Latinamerikas centralbanker väljer olika vägar när inflationsriskerna ökar. Perioden med räntesänkningar verkar ha avslutats i Chile och Peru.
Mexikos centralbank kan göra en sista räntesänkning om läget i Mellanöstern stabiliseras. Nästa penningpolitiska möte hålls den 7 maj.
Brasilien och Colombia går åt olika håll
Brasiliens centralbank började lätta på penningpolitiken i mars. Taktensänkningen kan bli långsammare än man först trodde.
Colombia väntas bli den enda större centralbanken i Latinamerika som höjer de korta räntorna, alltså styrräntan som påverkar bankernas utlåningsräntor på kort sikt. Det beror på att inflationen fortsatt är hög. Finanspolitiken, alltså statens budgetpolitik med skatter och utgifter, är fortsatt stram i stora delar av regionen.
Den här artikeln togs fram med hjälp av ett AI-verktyg och granskades av en redaktör.
De penningpolitiska vägarna i Latinamerika delar tydligt upp sig, vilket kan skapa möjligheter de närmaste veckorna. Colombia sticker ut eftersom landet är det enda där en räntehöjning väntas. Nya siffror från statistikmyndigheten DANE visar att inflationen oväntat ökade till 5,8 procent i mars. Det stärker argumenten för en åtstramning, alltså högre räntor för att dämpa prisökningar, och gör en lång position i colombianska peso – att man tjänar på att valutan stärks – mer intressant.
Handelsimplikationer i regionen
Det står i skarp kontrast till Brasilien, där centralbanken sänker räntan, om än långsammare än väntat. Senaste inflationsutfallet enligt IPCA, landets breda konsumentprisindex, var 4,2 procent. Det tyder på att tjänstepriserna är trögrörliga, alltså fortsätter att stiga i en takt som är svår att få ner, vilket motiverar centralbankens försiktiga linje. Det gör en relativvärdesaffär – en position som bygger på skillnaden mellan två tillgångar – attraktiv: lång colombiansk peso mot kort brasiliansk real (tjäna på att peso stärks samtidigt som realen försvagas).
I Mexiko har centralbanken kopplat en eventuell sista räntesänkning till stabilitet i Mellanöstern inför mötet den 7 maj. När spänningarna i Hormuzsundet, en viktig sjöfartsled för olja, ökade den senaste veckan har marknaden blivit mer osäker på en sänkning, vilket skapar högre volatilitet, alltså större och snabbare prisrörelser. Ett sätt att hantera detta är att använda optioner, alltså kontrakt som ger rätten men inte skyldigheten att köpa eller sälja till ett visst pris. Exempelvis kan en lång straddle i mexikanska peso – att köpa både köp- och säljoption med samma lösenpris – ge vinst vid en stor rörelse oavsett riktning.
Samtidigt verkar Chile och Peru ligga still med räntan, vilket bör minska valutans svängningar. Chiles inflation har till exempel legat kvar runt målet på 3 procent i två månader i rad, vilket talar för stabila räntor. Det kan passa strategier där man säljer optioner på chilenska peso eller peruanska sol för att få in optionspremie, alltså ersättningen man får när man säljer en option, när man väntar sig små kursrörelser.
Den här splittringen är en tydlig förändring jämfört med den breda räntelättnad vi såg i regionen under större delen av 2025. När man ser tillbaka på fjolårets mer samordnade räntesänkningar framstår läget nu som mer komplext men med fler möjligheter. Den strama finanspolitiken i regionen lägger till en faktor som kan bromsa tillväxten och påverka centralbankernas beslut.
