Globala riskfyllda tillgångar har stigit, vilket har pressat USA-dollarn. Rörelsen hänger ihop med att marknaden positionerar sig för minskad konflikt i Mellanöstern och en återgång till aktier och högavkastande valutor i tillväxtmarknader.
En varaktig nedgång i dollarn stöds ännu inte av avgörande faktorer. Amerikanska räntor beskrivs som stabila, utländsk efterfrågan på amerikanska tillgångar håller i sig och motvind för global tillväxt består.
Fed-politik och inflationsläge
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) framställs som bekväm med en styrränta (centralbankens viktigaste ränta) på 3,75 procent. Arbetsmarknaden bedöms inte försämras, och så kallade andrahands-/rundgångseffekter i inflationen (att högre priser driver upp löner och sedan priser igen) uppges inte öka.
Energipriserna ses som varaktigt högre, men chocken anges vara mindre än 2022. Räntorna har inte vänt ned från sina rörelser i mars, vilket betyder stramare finansiella villkor (dyrare och svårare att få lån).
De stramare villkoren väntas dämpa global tillväxt och kan synas i statistiken kommande månader. På kort sikt väntas dollarn bara försvagas marginellt.
Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) väntas inte snart återvända till årets lägsta nivå 96. Kommande Fed-tal och veckostatistik över nya arbetslöshetsansökningar nämns, men med bedömt begränsad marknadspåverkan.
Konsekvenser för positionering i dollar
För ett år sedan ifrågasatte vi om förutsättningarna fanns för en varaktig dollarnedgång, och den försiktigheten har visat sig riktig. Dollarindex (DXY) handlas nära 104,50, långt från bottnarna kring 96 i början av 2025. USA:s konsumentprisindex (KPI, mått på inflation för hushållens varor och tjänster) för mars 2026 kom in något högre än väntat på 3,1 procent i årstakt, vilket stärker bilden att inflationen inte är besegrad.
Det gör nya räntesänkningar från Fed mindre sannolika, precis som vi bedömde när styrräntan låg på 3,75 procent 2025. Terminspriser på Fed funds (derivat som visar marknadens förväntningar på Feds styrränta) prisar nu in mindre än två fulla räntesänkningar under 2026, en tydlig omsvängning från fyra sänkningar vid årets början. Det innebär att ett stort dollarras via valutaterminer (standardiserade kontrakt om framtida valutakurs) framstår som riskfyllt.
Vi ser också en skillnad i global tillväxt som stödjer dollarn. Inköpschefsindex i eurozonen (PMI, en tidig indikator på aktivitetsnivån i ekonomin) steg i mars 2026 till 50,9, vilket signalerar svag expansion. USA:s tillväxt är samtidigt starkare, där uppskattningar för BNP i första kvartalet (bruttonationalprodukt, värdet av allt som produceras i ekonomin) ligger över 2,5 procent. Det fortsätter att locka utländskt kapital till amerikanska tillgångar och ger dollarn ett stabilt golv.
För derivathandlare (personer som handlar instrument vars värde bygger på andra tillgångar, som optioner och terminer) talar miljön för försiktighet med rena blankningar av dollar (att tjäna på fall). I stället kan strategier som gynnas av sidledes handel eller implicit volatilitet (marknadens förväntade svängningar, inprisade i optionspriser) vara aktuella, exempelvis att sälja en strangle (optionsstrategi där man säljer både köp- och säljoption med olika lösenpriser) i stora valutapar som EUR/USD. Med DXY relativt stabilt mellan 103 och 105 kan optioner som tjänar på att dollarn inte rör sig kraftigt åt något håll vara mer rimliga.
