Alberto Musalem, chef för Federal Reserve Bank of St. Louis (en av USA:s regionala centralbanker inom Fed-systemet), sade att oljeschocken kopplad till kriget i Mellanöstern sannolikt bidrar till den underliggande inflationen (inflation rensad från mer svängiga poster som energi och livsmedel). Han väntar sig att den underliggande inflationen ligger kvar nära 3 procent under året.
Han sade att utbudschocker (plötsliga störningar i tillgången på varor, till exempel energi) kan hota Feds mål för inflation och sysselsättning. Han tillade att det nuvarande intervallet för styrräntan (Feds målspann för den korta marknadsräntan) troligen är lämpligt en tid framöver.
Tillväxtutsikterna revideras ned
Musalem sänkte sin BNP-prognos (bruttonationalprodukt, ett mått på ekonomins totala produktion) för året till 1,5–2,0 procent, från 2,0–2,5 procent före kriget. Han sade att han ännu inte sett tydliga effekter från kriget på konsumtionen (hushållens och företagens köp).
Han sade att minskad påverkan från tullar (skatter på import) bör hjälpa inflationen ned. Han sade också att bostadsrelaterad inflation (pris- och hyresökningar kopplade till boende) rör sig åt rätt håll.
Han sade att arbetslösheten kan stiga när tillväxten bromsar. Han sade att den kan öka med ett par tiondelar av en procentenhet.
Med underliggande inflation fortsatt hög – KPI-rapporten (konsumentprisindex, ett mått på prisnivån) för mars 2026 visade 3,1 procent i årstakt – behöver vi justera ränteförväntningarna. Kommentarerna tyder på att Federal Reserve kan hålla räntan oförändrad längre än marknaden tidigare räknat med. Handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång, som räntor eller index) bör därför överväga att minska positioner som bygger på en sommarsänkning och titta på strategier som gynnas av en mer åtstramande paus (”hawkish”, alltså mer fokuserad på att motverka inflation).
Optionspositionering för ”högre räntor längre”
Den geopolitiska oljeschocken, som lyfte Brentoljan från under 90 dollar per fat i slutet av 2025 till över 100 dollar detta kvartal, är en huvudfaktor bakom inflationen. Det ökar intresset för köpoptioner (call, rätten att köpa till ett visst pris) på börshandlade fonder (ETF:er, fonder som handlas som aktier) inom energisektorn för att skydda mot fortsatt prisoro. Vi ser också högre volatilitet (större och snabbare prisrörelser), vilket gör positioner som tjänar på ökad volatilitet mer intressanta.
Den sänkta BNP-prognosen – nu omkring 1,7 procent enligt Atlanta Feds modell (en löpande prognos baserad på inkommande statistik) – signalerar en svår stagflationsmiljö (kombination av hög inflation och svag tillväxt). Det talar för mer defensiva optionspositioner, som att köpa säljoptioner (put, rätten att sälja till ett visst pris) på mer konjunkturkänsliga index som Russell 2000 (ett aktieindex med mindre bolag). Balansen är svår mellan seg inflation och avtagande aktivitet.
Givet osäkerheten har VIX (”skräckindex”, ett mått på förväntade svängningar i S&P 500) legat förhöjt och handlats över 18 de senaste veckorna. Den varaktiga oron gör strategier som säljer optioner riskabla, så fokus bör ligga på affärer med tydligt begränsad risk, som kredit- och debetspreadar (kombinationer av köpta och sålda optioner som sänker kostnaden och begränsar maxförlusten). De kan hjälpa att hantera dyra premier (optionspriser) och samtidigt ge en riktningsexponering.
Även om bostadsinflationen sägs röra sig åt rätt håll visade färska Case-Shiller-siffror (ett husprisindex) från början av året en svag återacceleration, vilket påminner om att nedgången kan bli ojämn. Man bör inte räkna med att en enskild inflationsdel fortsätter att dämpas. Bilden pekar på möjligheter i instrument kopplade till både inflationsförväntningar och räntevolatilitet (svängningar i ränteprissättning).
