Christine Lagarde sade att Europeiska centralbanken (ECB) befinner sig mellan sitt huvudscenario och ett negativt scenario. Hon sade att politiken ska fokusera på medellång sikt, samtidigt som data följs dagligen.
Hon sade att ECB måste vara flexibel och styras av inkommande siffror. Hon tillade att banken behöver underlag för att agera, men inte kommer att tveka att agera.
Lagarde sade att chocken 2022 var en blandning av utbuds- och efterfrågefaktorer och att den skiljde sig från dagens läge. Hon efterlyste också dialog med finanspolitiska beslutsfattare och bad dem använda anpassade och riktade åtgärder.
Hon sade att hon stannar kvar på sin post så länge det finns orosmoln vid horisonten.
Vi får höra att politiken styrs av inkommande siffror. Det betyder att vi måste vara beredda på kraftiga svängningar när viktig statistik släpps de kommande veckorna. Terminskontrakt på korta räntor – alltså avtal där marknaden prissätter framtida räntenivåer – som de som bygger på Euribor (en referensränta för lån mellan banker i euroområdet) blir mycket känsliga för oväntade utfall i inflations- eller sysselsättningssiffror. Vi måste därför vara flexibla och redo för snabba, stora marknadsrörelser.
Den senaste statistiken visar varför denna hållning behövs: kärninflationen i mars 2026 landade på 2,7 procent, klart över målet på 2 procent. Kärninflation betyder inflation rensad från mer svängiga priser, ofta energi och livsmedel. Det gör en snabb räntesänkning mindre självklar och stärker tron på att räntorna kan bli kvar på höga nivåer längre än väntat. Vi såg en liknande effekt i slutet av 2025, när en enskild stark inflationssiffra sköt upp marknadens förväntningar om sänkningar med ett helt kvartal.
Dagens situation skiljer sig tydligt från 2022 års kombinerade utbuds- och efterfrågeschock. Nu ser vi seg inflation – alltså att prisökningarna biter sig fast – samtidigt som tillväxten är svag: BNP ökade med bara 0,2 procent under fjärde kvartalet 2025. BNP är värdet av allt som produceras i ekonomin. Konflikten mellan att få ned priserna och att undvika lågkonjunktur skapar en miljö där optionsstrategier kan bli intressanta, exempelvis på Euro Stoxx 50. Optioner är kontrakt som ger rätt att köpa eller sälja till ett visst pris och kan tjäna på stora rörelser upp eller ned.
Uttalandet om ”oroskron vid horisonten” signalerar att politiken kan förbli stram tills inflationsbilden är helt tydlig. Stram politik betyder i praktiken högre räntor och åtstramade finansiella villkor. För oss innebär det att mer hökaktiga kommentarer – alltså att centralbanken låter mer inriktad på att bekämpa inflation än på att stötta tillväxt – kan stärka euron. Därför bör vi följa prissättningen på optioner i valutaparet EUR/USD. Implicit volatilitet i dessa optioner, alltså den förväntade framtida svängningen som läses ut ur optionspriserna, blir en viktig temperaturmätare inför nästa centralbanksmöte.
Dialogen med finanspolitiken är också en viktig faktor som kan påverka statsobligationsräntor, alltså avkastningen som staten betalar för att låna. Tecken på att penningpolitik (centralbankens räntor och likviditet) och finanspolitik (skatter och offentliga utgifter) drar åt olika håll kan öka osäkerheten och pressa upp lånekostnaderna. Vi bör därför bevaka räntekurvans spreadar, alltså skillnader mellan räntor med olika löptider, eftersom de kan ge tidiga signaler om stress och om marknadens riskaptit.
