De flesta asiatiska aktieindex föll på måndagen efter att fredssamtalen mellan USA och Iran avslutats utan avtal, och president Donald Trump sade att USA:s militär ska upprätthålla en blockad i Hormuzsundet. Japans Nikkei 225 föll 0,8 %, Sydkoreas KOSPI backade 0,85 % och Hongkongs Hang Seng sjönk 1,16 %, medan Kinas Shanghai Composite var nära oförändrat.
Terminer (förhandspriser som visar förväntad öppning) för europeiska börser var blandade, och USA‑terminer pekade mot en lägre öppning på Wall Street. Oljepriserna steg igen efter att Trump sagt att USA från klockan 10.00 östkusttid (14.00 GMT) på måndagen ska stoppa alla fartyg från Iran, i syfte att pressa Kina, den största köparen av iransk olja.
Marknaden fokuserar på risken i Hormuzsundet
Trump sade att han inte bryr sig om Iran återvänder till samtalen, medan en två veckor lång vapenvila (tillfälligt stopp i strider) som inleddes i onsdags fortfarande gäller. Det dämpade börsfallet.
Iranska myndigheter sade att en blockad av Hormuzsundet skulle bryta mot vapenvilan, och Revolutionsgardet (Irans elitstyrka) sade att militära fartyg som närmar sig området kommer att “hanteras hårt”. Med få viktiga ekonomiska statistiksläpp på måndagen väntas nyheter från Mellanöstern styra marknaden.
Vi minns marknadsreaktionen 2025 när fredssamtalen mellan USA och Iran kollapsade och blockaden i Hormuzsundet infördes. Det gav kraftiga rörelser på börserna och ett tydligt oljeprislyft. Veckorna som följde präglades av stora svängningar när marknaden prisade in (tog höjd för) risken för en bredare konflikt.
Blockaden i fjol drev upp Brentolja (globalt riktmärke för oljepriset) över 110 dollar per fat till sommaren 2025 och eldade på global inflation (bred prisuppgång), som centralbanker fortfarande försöker få ned. Vi såg att CBOE Volatility Index, VIX (”skräckindex” som mäter förväntade börssvängningar via optionspriser), ofta låg över 30 under perioden, i tydlig kontrast till lugnet i början av 2025. Försäkringspremier (kostnad) för sjötransporter genom Gulfområdet tredubblades, vilket störde leveranskedjor (flöden av varor och insatsvaror) långt utanför energisektorn.
Handelsidéer för skör stabilitet
Den 13 april 2026 har läget stabiliserats, men är fortsatt en viktig risk i bakgrunden. Spänningarna har minskat efter diplomatiska insatser i slutet av förra året, och oljan handlas nu närmare 85 dollar per fat. VIX har fallit tillbaka till runt 18, vilket signalerar att marknaden ser mindre risk för en snabb chock.
Mot den här bakgrunden kan handlare överväga upplägg som kan gynnas av ett sidledes marknadsläge med kvarvarande osäkerhet. Ett exempel är att sälja säljoptionsspreadar med lägre lösenpris (”put credit spread”, en optionsstrategi där man får en premie i dag och tjänar om börsen inte faller för mycket). Strategin kan gynnas av tidsvärdesförfall (att optioner tappar värde när tiden går) och små rörelser, men kräver tydliga stop‑nivåer eftersom ett snabbt försämrat läge kan ge stora rörelser.
För direkt exponering mot energi ligger den inprisade svängningen i oljeoptioner (implied volatility, marknadens uppskattning av framtida rörelser utifrån optionspriser) fortsatt högre än normalt. Att köpa långlöpta köpoptioner med högre lösenpris (”out‑of‑the‑money”, där optionen ännu inte ger vinst vid dagens pris) på olje‑ETF:er som USO kan fungera som ett relativt billigt skydd mot en ny konflikt. Det ger möjlighet till uppsida samtidigt som den maximala förlusten begränsas till premien.
Vi behöver också bevaka tecken på förnyat riskaversion (”risk‑off”, att investerare undviker risk). Under toppspänningarna 2025 stärktes japanska yen och USA‑dollarn genom inflöden. Om den diplomatiska pausen bryts kan vi få en liknande flykt till säkrare tillgångar, vilket kan skapa möjligheter i valutaderivat (finansiella kontrakt som följer valutors värde, till exempel optioner och terminskontrakt).
