AUD/JPY minskade dagens nedgång men låg kvar på minus och handlades nära 112,40 under asiatisk handel på måndagen. Rörelsen kom när den australiska dollarn försvagades i ett mer oroligt marknadsläge (investerare undviker risk) efter att USA:s vicepresident JD Vance sagt att Washington och Teheran inte nådde någon fredsuppgörelse i Islamabad efter 21 timmars samtal.
USA:s president Donald Trump sade att USA skulle inleda en blockad mot all sjöfart som går in i eller ut ur Hormuzsundet. USA:s centralkommando bekräftade insatser som riktas mot sjötrafik till och från iranska hamnar från klockan 10.00 ET (14.00 GMT) på måndagen.
Australien: inflation och ränteutsikter
Högre energikostnader ökade inflationsoron. Australiens månadsvisa inflationsmått (ett mått som följer prisökningar från månad till månad) låg på rekordhöga 1,3% i mars. Australiens centralbank, Reserve Bank of Australia (RBA), har höjt styrräntan med 0,50 procentenheter till 4,10%. Marknaden väntar ytterligare en höjning i maj.
Yenen mötte oro för stagflation (svag tillväxt i kombination med hög inflation) när oljepriserna steg. Samtidigt gjorde högre energikostnader att förväntningarna ökade på en räntehöjning från Bank of Japan (BoJ) inom kort. BoJ väntas fatta policybeslut den 28 april och bedömer då om fortsatt höga globala energi- och råvarupriser talar för en stramare penningpolitik (högre räntor och mindre stimulans).
Räntan på Japans 10-åriga statsobligation (en lång marknadsränta som ofta ses som riktmärke) steg till omkring 2,47% på måndagen när oljepriserna klättrade efter att samtalen brutit samman. Sakura Report (BoJ:s regionala konjunkturrapport) uppgav att ledamöter vägde inflationsrisker mot tillväxtrisker, medan alla nio regioner beskrev läget som ”återhämtar sig måttligt”, ”tar fart” eller ”tar fart måttligt”.
Oljeutbudschock och handelspositionering
USA:s blockad av Hormuzsundet hotar direkt en stor del av världens oljeutbud, eftersom omkring 20% av den globala oljeförbrukningen historiskt har passerat där. Det gör en lång position (satsning på uppgång) i oljeterminer (kontrakt om framtida köp/sälj till ett visst pris) eller köpoptioner (rätt att köpa till ett bestämt pris) till ett tydligt sätt att handla de ökade spänningarna. En utbudschock av den här storleken kan pressa upp priserna kraftigt, högre än under energikrisen som började i slutet av 2025.
För valutaparet AUD/JPY gör motstridiga krafter en enkel riktningsaffär riskfylld. AUD tyngs av riskaversion, men RBAs snabba räntehöjningar ger visst stöd. Samtidigt tyngs JPY av snabbt stigande kostnader för energiimport. Det innebär att klassiska ”carry trades” (strategi där man lånar i en valuta med låg ränta och placerar i en med högre ränta), som vi såg avvecklas under finanskrisen 2008, nu utsätts för hård press från flera håll.
Mötet i Bank of Japan den 28 april är nu en nyckelhändelse. Att den japanska 10-årsräntan stigit till 2,47% signalerar starkt marknadstryck på BoJ att höja räntan för att motverka importerad inflation (inflation som kommer via dyrare import, ofta energi). Man kan använda derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång, som valuta eller ränta) för att positionera sig för en kraftig marknadsreaktion kring beslutet, eftersom varje förändring i politiken kan leda till en snabb omprissättning av yenen.
