US Dollar Index (DXY), som följer USA-dollarn mot sex stora valutor, låg kvar på plus efter att ha tappat en del av uppgången. Indexet handlades nära 99,00 under måndagens asiatiska handel.
Dollarn stärktes när efterfrågan på så kallade säkra tillgångar ökade efter att fredssamtalen mellan USA och Iran avslutats utan avtal. USA:s vicepresident JD Vance sade att samtalen i Islamabad slutade utan överenskommelse efter 21 timmars förhandlingar.
Geopolitisk risk driver efterfrågan på säkra tillgångar
USA:s president Donald Trump sade att USA ska börja blockera fartyg som går in i eller lämnar Hormuzsundet. USA:s centralkommando uppgav att insatser som riktas mot sjötrafik till och från iranska hamnar ska starta klockan 10.00 ET (14.00 GMT) på måndag.
Dollarn fick även stöd efter att USA:s konsumentprisindex (CPI, ett inflationsmått som visar prisutvecklingen för varor och tjänster) för mars stärkte bilden av att Federal Reserve kan hålla räntan hög längre. USA:s statistikmyndighet Bureau of Labor Statistics rapporterade att inflationen i årstakt var 3,3 procent i mars, upp från 2,4 procent i februari och i linje med förväntningarna.
Inflationen steg 0,9 procent från februari till mars, efter 0,3 procent månaden före. Kärninflationen (inflation exklusive energi och livsmedel, som ofta svänger kraftigt) ökade 0,2 procent i månadstakt och 2,6 procent i årstakt.
San Francisco Fed-chefen Mary Daly sade att Fed kan lämna räntan oförändrad om inflationen ligger kvar på en hög nivå. Hon sade att en räntesänkning kan bli aktuell om konflikten med Iran snabbt lugnar sig och oljepriserna faller.
Konsekvenser för marknadens dollarrörelser
När DXY håller sig kring 99,00 talar det för att dollarn kan fortsätta vara stark. Att samtalen mellan USA och Iran bröt samman är en tydlig ”risk av”-händelse (när investerare undviker risk och söker tryggare placeringar), vilket ökar efterfrågan på dollarn. Den geopolitiska spänningen är nu marknadens huvudfokus.
En blockad av Hormuzsundet lär driva upp oljepriserna och öka marknadens svängningar. En liknande situation uppstod 2019 när attacker i Omanbukten fick Brent-oljan (en global referens för oljepriset) att stiga med över 4 procent på en dag. Handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde styrs av ett underliggande pris, som olja eller aktieindex) kan överväga positioner som gynnas av högre energipriser och en stigande VIX (ett index som mäter förväntad börsoro i USA, ofta kallat ”skräckindex”). VIX har historiskt stigit över 30 vid större geopolitiska konflikter.
De höga inflationssiffrorna i USA stödjer också dollarn eftersom de gör att Federal Reserve sannolikt avvaktar med räntesänkningar. En CPI-nivå på 3,3 procent gör räntesänkningar på kort sikt mindre sannolika. Det stärker bilden av ”högre räntor längre” (att räntan hålls uppe under en längre period). Det gör det rimligt att inte räkna med en mjukare centralbankslinje i terminsmarknaden för räntor (handel i kontrakt som speglar förväntningar om framtida räntor).
Med både geopolitisk oro och en mer stram Fed-linje (”hökaktig”, det vill säga mer inriktad på att bekämpa inflation med högre räntor) kan DXY fortsätta upp. Nivån 99,00 är viktig, men ligger långt under topparna över 114 i slutet av 2022, under den senaste perioden av räntehöjningar. Det talar för att dollarn fortfarande kan stärkas mot exempelvis euron och yenen.
Det här klimatet är särskilt negativt för tillväxtmarknader (länder med snabbare ekonomisk tillväxt men ofta högre risk), som brukar pressas av en stark dollar och att investerare undviker risk. Kapital kan lämna dessa marknader, vilket tynger deras valutor och börsindex. Säljoptioner (”put options”, kontrakt som ökar i värde när priset på den underliggande tillgången faller) på stora ETF:er för tillväxtmarknader (börshandlade fonder som följer ett index) kan användas för att skydda sig eller ta position för en väntad nedgång.
