AUD/USD steg något efter en öppning med nedgap men låg kvar lägre och handlades kring 0,7010 under måndagens asiatiska handel. Paret försvagades när investerare blev mer riskaverta efter att 21 timmars samtal i Islamabad avslutats utan något fredsavtal mellan Washington och Teheran.
USA:s vicepresident JD Vance sade att förhandlingarna inte gav en överenskommelse som båda sidor accepterar och krävde tydliga garantier för att Iran inte ska utveckla kärnvapen. USA:s president Donald Trump sade att USA skulle börja ”blockera” alla fartyg som går in i eller ut ur Hormuzsundet.
Geopolitisk risk driver osäkerhet på marknaden
Irans parlaments talman Mohammad Bagher Ghalibaf sade att USA inte lyckades vinna den iranska delegationens förtroende, trots ”konstruktiva initiativ”, och att nästa steg nu ligger hos Washington. Uttalandet ökade osäkerheten på marknaderna.
Högre energikostnader ökade inflationsoron i Australien, där det månatliga inflationsmåttet (ett snabbmått som följer prisutvecklingen från månad till månad) låg på rekordhöga 1,3% i mars. Det tyder på att prisökningstakten har tagit fart igen sedan slutet av 2025.
Australiens centralbank, Reserve Bank of Australia (RBA), har höjt räntan med 50 räntepunkter (0,50 procentenheter) till 4,10%, och marknaden räknar med ytterligare en höjning i maj. Den 10 april stod terminskontraktet ASX 30 Day Interbank Cash Rate Futures för maj 2026 på 95,765, vilket motsvarar en sannolikhet på 64% för en höjning till 4,35% vid nästa RBA-möte. (Ett terminskontrakt är ett standardiserat avtal som speglar marknadens förväntningar om framtida räntor.)
Mot bakgrund av att USA–Iran-samtalen misslyckades ser vi ett klassiskt skifte mot säkrare tillgångar, vilket stärker dollarn. Marknadens ”skräckindex”, VIX (ett volatilitetsindex som mäter förväntade svängningar på aktiemarknaden), har redan stigit över 25, vilket signalerar stor osäkerhet framöver. Det gör riskkänsliga valutor som australiendollarn extra utsatta.
Oljechock ökar pressen när risken undviks
Hotet om att blockera Hormuzsundet, där över 20% av världens olja passerar, är en viktig drivkraft. Brentolja har redan stigit över 120 dollar per fat, vilket förstärker inflationsoron. Den här energichocken gör RBA:s nästa beslut svårare, eftersom banken kan behöva bekämpa inflation samtidigt som den globala tillväxten hotas.
Även om marknaden prisar in ännu en räntehöjning från RBA hamnar det nu i skymundan av den globala riskaversionen. Färska siffror från förra veckan visade att Kinas inköpschefsindex för industrin (PMI, ett snabbmått som visar om industrin växer eller krymper) oväntat sjönk och pekade på svagare efterfrågan på australiska exportvaror. Det ger ytterligare press på AUD, utöver en starkare US-dollar.
För derivathandlare (handlare i finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång) innebär den kraftiga ökningen i volatilitet att det kan vara attraktivt att köpa säljoptioner i AUD/USD (put option, ger rätten att sälja till ett förutbestämt pris) för att positionera sig för fortsatt nedgång. Den högre premien (priset på optionen) speglar den ökade risken, men strategin ger en tydligt avgränsad förlustrisk om spänningarna förvärras. Paret kan snart testa nivån 0,6900.
En annan strategi är att titta på valutakors som förstärker riskaversionen, som att gå kort AUD/JPY (sälja paret i förväntan om fall). Japansk yen brukar stärkas mer än dollarn i geopolitiska kriser. Denna position minskar betydelsen av ränteförväntningar på RBA och fokuserar på att kapital söker sig till säkrare valutor.
Handlare bör även följa energimarknaden, som är huvudkällan till oron. Att köpa köpoptioner på oljeterminer (call option, ger rätten att köpa; terminer är avtal om framtida leverans till ett fast pris) eller börshandlade fonder mot energisektorn (ETF, en fond som handlas som en aktie) ger direkt exponering mot risken för fortsatt oljeuppgång. Sådana positioner gynnas om läget i Hormuzsundet eskalerar ytterligare.