S&P 500 steg efter att KPI-inflationen (konsumentprisindex, ett mått på prisökningar för hushåll) inte blev så hög som befarat. Marknaden räknade med att Federal Reserve (USA:s centralbank) inte skulle driva igenom en mer aggressiv linje med räntehöjningar, med tanke på läget på arbetsmarknaden.
Fokus låg också på uppgifter om Pakistan-kopplade samtal som syftar till att få slut på Iran-kriget. Marknaden beskrevs som att den såg förbi problemen kring Hormuzsundet (en smal sjöväg där mycket av världens oljeexport passerar) och rapporter om att en vapenvila inte följdes i viktiga områden.
Kina deltar i regional diplomati
Kina beskrevs som en deltagare i samtalen, samtidigt som det hänvisades till att en oppositionsledare från Kuomintang (ett taiwanesiskt politiskt parti) besökt Shanghai. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten nämndes som del av den bredare regionala bakgrunden.
Det hänvisades även till uppgifter om att frysta iranska tillgångar (pengar och värden som varit låsta utomlands) skulle släppas inför förhandlingar, enligt IRNA (Irans statliga nyhetsbyrå). Förväntningar om att flöden av olja och gas (energiråvaror) kan öka igen noterades.
Marknadens reaktioner på nya hot under veckan uppgavs ha blivit mindre för varje gång, även på fredagen. Sentimentet (marknadens riskvilja) beskrevs som bättre, men utan att konflikten ansågs vara helt löst.
S&P 500 har klättrat över 6.200 eftersom marknaden tror att Fed inte höjer räntan, särskilt efter att kärn-KPI (Core CPI, inflation utan mat- och energipriser) för mars 2026 landade på 3,6%, vilket uppfattades som hanterbart. Denna tilltro kopplas till att marknaden tidigare prickat in Feds mjukare linje (”duvaktig”, alltså mer benägen att hålla räntan lägre) under spänningarna 2025. Den viktigaste drivkraften anges vara en nedtrappning i Iran-konflikten, där handlare (traders, kortsiktiga aktörer) räknar med ett positivt utfall av Pakistan-ledda förhandlingar.
Optionsstrategier i lägre volatilitet
Skiftet i sentiment har pressat volatiliteten (hur mycket priser svänger), med VIX (”skräckindex”, ett mått på väntade börssvängningar) från nivåer nära 35 under konfliktens topp i slutet av 2025 till runt 18 i dag. För handel i derivat (värdepapper vars värde beror på en underliggande tillgång) innebär det lägre optionspremier (priset för en option). Det gör det mer intressant att sälja säljoptioner (puts, rätten för köparen att sälja till visst pris) eller ”put credit spreads” (en optionskombination där man säljer en put och köper en annan med lägre lösenpris för att begränsa risken) i stabila storbolag. Resonemanget är att man får betalt för att ta risken att marknaden inte faller kraftigt.
Feds hållning stärker detta, eftersom CME FedWatch Tool (ett verktyg som visar marknadens förväntningar på Fed-räntan) nu pekar på 85% sannolikhet att räntan lämnas oförändrad över sommaren. Den stabiliteten ger ett tydligt skydd mot panik. Med penningpolitiken (centralbankens ränte- och likviditetspolitik) som stöd bedöms börsen ha lättare att hålla sig stilla eller stiga.
Samtidigt ger lättade geopolitiska spänningar, som fick WTI-olja (amerikansk referensolja) att falla från över 115 dollar per fat till omkring mitten av 80-dollarområdet, en mer specifik möjlighet. Det kan vara värt att köpa säljoptioner på energisektor-ETF:er (börshandlade fonder) som rusade under krigsoron. När marknaden prisar in fred och säkrare oljeflöden kan dessa bolag utvecklas svagare än börsen i stort.
Även om optimismen ökar är marknaden inte euforisk, eftersom vägen till en varaktig fred fortfarande förhandlas. Det talar för att man kan vara positiv, men uttrycka det via strategier som ”call spreads” (en optionskombination där man köper en köpoption och säljer en annan med högre lösenpris för att sänka kostnaden och begränsa uppsidan) i SOXX (en ETF med halvledarbolag). Halvledare kan gynnas av att leveranskedjor för helium (en gas som används i vissa industriprocesser) fungerar bättre igen. Upplägget gör att man kan tjäna på uppgång men samtidigt avgränsa risken om läget försämras oväntat.
