USA:s månatliga budgetrapport visade ett underskott på -164 miljarder dollar i mars. Det var lägre (sämre) än väntade -156,75 miljarder dollar.
Ett större underskott än väntat tyder på att staten behöver låna mer framöver. Det innebär troligen fler amerikanska statsobligationer (Treasury bonds, alltså statspapper) på marknaden. När utbudet ökar brukar priserna på obligationer falla och räntan (yield, den effektiva avkastningen/räntan som obligationen ger) stiga. Det ökar risken för högre räntor i stort.
Stigande underskott stärker trenden med högre räntor
Siffran passar in i en bredare trend. USA:s statsskuld har nyligen passerat 36 000 miljarder dollar, och räntan på den 10-åriga statsobligationen har redan stigit från 4,2 till 4,45 procent den senaste månaden. Ett större underskott spär på bilden av högre lånekostnader.
För handlare i derivat (derivatives, finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång) pekar detta mot negativa positioner i räntepapper. Det kan handla om att ligga kort (short, tjäna på fallande pris) i terminskontrakt (futures, standardiserade avtal om köp/sälj i framtiden) på Treasury, till exempel 10-Year T-Note (ZN), eller att köpa säljoptioner (put options, ger rätt att sälja till ett visst pris) på börshandlade fonder (ETF:er) som fokuserar på obligationer. Mer statlig upplåning och fler obligationer i omlopp stödjer den synen de närmaste veckorna.
Högre räntor kan också bli en motvind för aktiemarknaden, eftersom aktier blir mindre attraktiva jämfört med obligationer när räntan stiger. Skyddande säljoptioner (protective puts, försäkring mot kursfall) på stora index som S&P 500 eller Nasdaq 100 kan användas som hedge (riskminskning) mot en möjlig nedgång. Volatilitet (volatility, hur mycket priser svänger) mätt med VIX (ett index som speglar förväntade börssvängningar) kan också stiga, vilket kan ge möjligheter i VIX-terminer eller -optioner.
Under 2025 såg vi hur seg inflation (sticky inflation, inflation som biter sig fast) delvis kopplad till statliga utgifter gjorde att Federal Reserve höll en hökaktig linje (hawkish stance, stram penningpolitik med fokus på att bekämpa inflation) längre än många räknat med. Marknaden lärde sig då att finanspolitiken (fiscal policy, statens skatter och utgifter) påverkar penningpolitiken (monetary policy, centralbankens räntor och likviditet). Marsunderskottet pekar på att inflationstrycket kan bestå, vilket kan begränsa Fed:s möjlighet att sänka räntan.
Starkare dollar i ett läge med högre räntor
På valutamarknaden kan högre räntor stärka dollarn genom att locka utländskt kapital. Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) har redan visat styrka och handlas kring 105,50. Köpoptioner (call options, rätt att köpa till ett visst pris) på dollarn mot valutor där centralbankerna är mer mjuka (dovish, mer benägna att sänka räntor eller stimulera) framstår som allt mer intressant.
