USA:s KPI-inflation steg till 3,3 procent i årstakt i mars, upp från 2,4 procent i februari och i linje med förväntningarna. KPI ökade 0,9 procent i månadstakt, efter en uppgång på 0,3 procent i februari.
Kärn-KPI, som exkluderar mat och energi (för att bättre visa den underliggande prisökningen), steg 0,2 procent i månadstakt och 2,6 procent i årstakt. Efter publiceringen backade Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot en korg av större valutor) 0,15 procent till 98,65.
Inflationsförväntningar och oljechock
Inför rapporten låg prognoserna på KPI 3,3 procent i årstakt och 0,9 procent i månadstakt, samt kärn-KPI på 0,3 procent i månadstakt och 2,7 procent i årstakt. Högre inflation kopplades till stigande oljepriser efter en USA–Israel-attack mot Iran.
Sedan den 28 februari var West Texas Intermediate (WTI, ett riktmärke för amerikansk råolja) upp cirka 40 procent, även efter att en två veckor lång vapenvila annonserats. I mars steg WTI nära 50 procent, från runt 67 dollar per fat till nära 100 dollar vid månadens slut.
Marknaden prissatte cirka 75 procents sannolikhet för att Fed (USA:s centralbank) behåller styrräntan på 3,5–3,75 procent vid årets slut, jämfört med 17 procent den 9 mars. Nivåer som nämndes för EUR/USD (växelkursen euro mot dollar) var 1,1730, 1,1800 och 1,1900, med stöd vid 1,1650, 1,1560 och 1,1500 (stöd = nivå där kursen ofta bromsar en nedgång).
Handla i en period med stora svängningar
Marsrapporten bekräftade att huvudtalet steg till 3,3 procent i årstakt. Det drevs i stort sett av oljeprisuppgången som startade i slutet av februari. Kärninflationen är viktigast att följa, eftersom den ligger kvar på 2,6 procent.
Det gör läget svårt för Federal Reserve. WTI-olja har fallit tillbaka något till cirka 92 dollar per fat i veckan, men ligger klart över nivåerna före konflikten i början av 2025, då priset oftast låg under 75 dollar. Det talar för att den totala inflationen inte faller tillbaka snabbt.
Huvudpoängen de närmaste veckorna är att handeln kan fokusera på själva osäkerheten. CBOE Volatility Index (VIX, ett index som mäter förväntade börssvängningar i USA) ligger kring 21, vilket speglar oro för att konflikten i Mellanöstern tar fart igen. Det är en tydlig skillnad mot den lugnare marknaden under större delen av 2025.
Optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) på räntefutures (terminskontrakt kopplade till räntor) kan användas för att ta position inför Feds nästa steg. CME FedWatch Tool (ett marknadsbaserat verktyg som visar sannolikheter för räntebeslut) visar nu 9 procents sannolikhet för en räntehöjning till september, jämfört med noll för två månader sedan. En ”strangle”-strategi (köp av både köpoption och säljoption på olika lösenpriser, ofta utanför aktuellt marknadspris) kan ge utfall om Fed överraskar åt något håll.
Energimarknaden är det mest direkta sättet att ta exponering mot geopolitisk risk. Implicerad volatilitet (förväntad framtida prisrörelse inbakad i optionspriser) i WTI-optioner är hög, men köpoptioner kan ge en tydlig risknivå om vapenvilan bryts och oljan går över 100 dollar igen. Om ett mer varaktigt fredsavtal tar form kan säljoptioner vinna på fallande oljepris.
Valutamarknaden, särskilt EUR/USD, påverkas också. Dollarn kan stärkas om ihållande energidriven inflation gör att Fed blir mer åtstramande (”höjkvänlig” = mer benägen att höja räntan) än ECB (Europeiska centralbanken). Optioner på EUR/USD kan användas för att positionera för en möjlig nedgång mot stödet vid 1,1500.
