Oljepriserna steg för andra dagen i rad på fredagen, och amerikansk WTI-olja (West Texas Intermediate) låg nära 93,00 dollar per fat. Trafiken genom Hormuzsundet är fortsatt kraftigt begränsad, vilket i praktiken fungerar som en blockad och ökar pressen på en skör vapenvila med Iran.

Data från Hormuz Strait Monitor visar att 12 fartyg passerade farleden det senaste dygnet, jämfört med upp till 140 per dag före kriget. USA:s president hänvisade till bristande hantering av sundet från iranska myndigheter och skrev på Truth Social: ”Det var inte den överenskommelse vi hade”.

Fredssamtal fortsatt osäkra

Fredssamtal mellan USA och Iran, som väntas inledas på lördag, är fortfarande osäkra. Teheran säger att landet inte deltar i förhandlingar förrän Israel upphör med attacker mot Libanon.

Israel uppger att landet har godkänt direkta samtal med libanesiska myndigheter, men att operationerna mot Hizbollah fortsätter. Iran varnade för kraftiga motåtgärder om attackerna fortsätter, och Hizbollah uppges ha avfyrat robotar mot Israel.

Fokus ligger också på USA:s KPI (konsumentprisindex, ett mått på inflation) som publiceras senare på fredagen. Inflationen väntas ligga över centralbankens mål på 2 procent, vilket ökar förväntningarna på minst en räntehöjning i år. En räntehöjning betyder att centralbanken höjer styrräntan, vilket ofta dämpar efterfrågan i ekonomin.

En rättelse som publicerades den 10 april klockan 10.15 GMT uppgav att samtalen väntas börja på lördag, inte på tisdag.

Marknadens fokus skiftar till svängningar

Ser vi tillbaka på samma tid förra året drevs WTI-priset upp mot 93 dollar per fat efter hårda begränsningar i Hormuzsundet. När fredssamtalen mellan USA och Iran misslyckades och konflikten mellan Israel och Hizbollah trappades upp ökade risken för störningar i utbudet, vilket pressade upp priset. Med ”riskpåslag” menas att marknaden lägger in ett extra prispåslag för risken att leveranser kan avbrytas.

Läget förvärrades också under sommaren 2025 när blockaden stramades åt och oljepriset steg över 115 dollar under tredje kvartalet. Även om trafiken genom Hormuzsundet delvis har återhämtat sig visar data från början av april 2026 att nivån fortfarande bara är cirka 65 procent av tiden före kriget, i snitt runt 90 fartyg per dag. Den här kvarvarande flaskhalsen gör leveranskedjorna sköra och priserna känsliga för regionala nyheter. Med ”flaskhals” menas en punkt som begränsar flödet och skapar förseningar.

Just nu, med WTI runt 105 dollar per fat, är den förväntade prisrörligheten på oljemarknaden fortsatt hög. CBOE:s OVX-index (ett index som mäter hur stora prisrörelser marknaden väntar sig i oljeoptioner) ligger nära 42, vilket visar stor osäkerhet om framtida leveransstörningar. Hög rörlighet innebär att optioner blir dyrare, men signalerar också risk för stora prisrörelser kommande veckor. ”Optioner” är kontrakt som ger rätt (men inte skyldighet) att köpa eller sälja till ett visst pris.

Mot den bakgrunden positionerar sig vissa handlare för fortsatt uppgång genom att köpa köpoptioner med lång löptid eller använda en så kallad ”spread”, där man kombinerar två optioner för att sänka kostnaden och samtidigt begränsa möjlig uppsida. WTI och Brent handlas ofta via terminskontrakt (avtal om köp eller försäljning vid ett senare datum). En ny upptrappning i Mellanöstern kan snabbt driva priserna mot toppnivåerna från 2025. Sådana positioner ger exponering mot ett prisskutt men begränsar den maximala förlusten.

Samtidigt har efterfrågesidan förändrats tydligt sedan i fjol. Den höga KPI-siffran i april 2025 bidrog till att Federal Reserve gjorde en sista räntehöjning i juli 2025. Nu visar nyare data från första kvartalet 2026 att den globala tillväxten bromsar in, vilket ökar oron för att efterfrågan faller. Med ”efterfrågefall” menas att högre räntor och svagare ekonomi kan minska konsumtion och industriproduktion.

Det skapar ett spänt läge mellan risk för utbudsbrist och oro för svagare efterfrågan. Därför kan en försiktigare strategi vara att skydda sig genom att köpa säljoptioner, som fungerar som en försäkring om priset faller snabbt vid recession. Marknaden prissätter nu omkring 40 procents sannolikhet för en räntesänkning från Fed före årets slut, i tydlig kontrast mot den mer åtstramande hållning som dominerade vid samma tid i fjol. Med ”prissätter” menas att marknadspriserna antyder en viss sannolikhet.