Brentolja handlas nära 96 dollar per fat efter kraftiga rörelser under dagen, kopplade till nyheter från Mellanöstern. Priset var nära 100 dollar, föll sedan under 95 dollar efter uppgifter om Israel–Libanon, för att därefter stiga igen till cirka 96–97 dollar.
Terminskontrakt på Brent (avtal om köp eller försäljning till ett förutbestämt pris vid ett senare datum) låg på 96 dollar per fat när detta skrevs. Prissättningen speglar också en högre riskpremie, alltså ett extra påslag i priset när marknaden uppfattar större osäkerhet i regionen.
Störningar i Hormuzsundet
Fartygstrafiken genom Hormuzsundet är fortsatt kraftigt störd och ligger på under 10% av normala nivåer, trots en vapenvila mellan USA och Iran. Iran styr fartyg så att de passerar nära ön Larak, med hänvisning till minrisker (risk för sjöminor, alltså sprängladdningar i vattnet).
Uppgifter gör gällande att Iran kan införa transittullar i kryptovaluta (digitala valutor som inte ges ut av en centralbank), något som enligt rapporter möter motstånd från västliga ledare och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO, FN-organ som sätter globala regler för sjöfart). Fredssamtal mellan USA och Iran, med Pakistans premiärminister som medlare, väntas starta på lördag, men oenighet kvarstår om dagordningen.
Spänningarna fortsätter också kring om vapenvilan ska omfatta Libanon, efter Israels dödliga attacker där på onsdagen. Artikeln uppger att den har tagits fram med ett AI-verktyg och granskats av en redaktör.
Positionering och strategier för volatilitet
Att Hormuzsundet i praktiken stod stilla 2025, när trafiken föll till under 10% av normala 21 miljoner fat per dag, är en viktig lärdom. Händelsen visade hur snabbt geopolitisk risk byggs in i optionspriser (priset på rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en tillgång), vilket fick den implicita volatiliteten att stiga kraftigt (marknadens förväntade prisrörelser, beräknade utifrån optionspriser). Det gör marin upptrappning eller diplomatisk friktion i regionen till tidiga varningssignaler.
De kommande veckorna kan strategier som tjänar på själva prisrörelsen, inte bara riktningen, vara relevanta. Under krisen 2025 steg oljevolatilitetsindexet OVX (ett mått på förväntade svängningar i oljepriset) över 60, nivåer som inte setts sedan början av 2022, vilket gynnade långa straddles (optionsstrategi där man köper både köpoption och säljoption med samma lösenpris och löptid för att tjäna på stora rörelser). Med OVX nu närmare 35 kan sådana positioner vara en relativt billig försäkring mot en upprepning.
De misslyckade USA–Iran-samtalen i fjol blev en tydlig utlösare för köp av köpoptioner (call-optioner, ger rätt att köpa till ett visst pris). Liknande åtgärder kan bli aktuella om de diplomatiska kanalerna åter försämras. Omvänt skulle oväntade framsteg kring sanktioner eller sjösäkerhet vara en signal att skydda sig mot ett snabbt prisfall med säljoptioner (put-optioner, ger rätt att sälja till ett visst pris).
OPEC+ bör också vägas in. Gruppens reservkapacitet (produktionsutrymme som snabbt kan tas i bruk) uppskattas i dag till cirka 3,5 miljoner fat per dag och fungerar som en buffert mot prisrusningar. Uttalanden från nyckelländer som antyder ovilja att använda denna buffert skulle vara en starkt positiv signal för de närmaste terminskontrakten (kontrakt med kortast tid till förfall).
