Sveriges preliminära konsumentprisindex för mars var svagare än väntat. Den totala inflationen (KPI, alla varor och tjänster) sjönk till 1,6% i årstakt mot väntade 2,2%, medan kärninflationen (inflation rensad från mer svängiga poster) var 1,1% mot väntade 1,5%.
De lägre siffrorna kopplades till baseffekter (jämförelsetalen från i fjol påverkar årstakten) och att kronan stärktes förra året, vilket pressar importpriser. Riksbankens egna prognoser pekar redan på att inflationen faller tydligt under målet i båda måtten.
Inflationsutsikter och viktiga drivkrafter
Ytterligare nedåtrisk väntas från en planerad momssänkning nästa månad, vilket kan dämpa priserna. Samtidigt är högre oljepriser en risk som kan lyfta inflationen.
Riksbanken upprepade på mötet i mars att den följer utvecklingen när konflikten fortsätter efter vapenvilan. Just nu pekar statistiken inte på någon tydlig omläggning av politiken.
Den svenska kronan beskrivs främst styras av global riskaptit (investerarnas vilja att ta risk). Förändringar i ränteförväntningar är för tillfället en mindre viktig faktor.
Konsekvenser för räntor och volatilitet
Att inflationen håller i sig innebär att Riksbanken inte kan vara lika avvaktande som 2025. Styrräntan (Riksbankens viktigaste policy-ränta) har legat kvar på 3,75% i två möten i rad, men marknaden signalerar en förändring. I prissättningen i overnight index swaps (OIS, räntederivat som speglar marknadens förväntningar på framtida korta räntor) ligger nu en sannolikhet på över 60% för en räntehöjning till junimötet.
För kronan skapar detta en svår miljö för optionshandlare. Högre ränteförväntningar kan stödja valutan, men kronan är fortsatt känslig för global riskaptit, något som syntes även under 2025. Vi såg SEK försvagas mot euron förra veckan efter svag tysk industristatistik, vilket visar att utvecklingen hänger ihop med bredare europeiska händelser.
Med spänningen mellan inhemsk räntepolitik och yttre risker kan handlare överväga strategier som gynnas av högre volatilitet i valutaparet EUR/SEK. Långa volatilitetpositioner, som att köpa en straddle eller strangle (optionsstrategier som tjänar på stora kursrörelser oavsett riktning), kan vara rimliga inför nästa Riksbanksmöte. Det ger möjlighet till utfall både om kronan rör sig kraftigt vid en mer hökaktig signal (stramare räntebudskap) eller om den faller vid en snabb försämring i riskaptiten.
