Data från euroområdet och kommentarer från Europeiska centralbanken (ECB) pekar på ökade nedsiderisker för euron. Det kopplas till kriget mot Iran och en energiprisknock som slår mot tillväxt och stämningsläge. Euron har varit svagast bland de stora valutorna, i linje med utflöden från andra lågavkastande valutor som JPY (japansk yen), SEK (svensk krona) och NZD (nyzeeländsk dollar).
ECB-rådsledamoten Dimitar Radev sade att utsikterna för euroområdet kan försämras mer än väntat, med högre osäkerhet och starkare genomslag från chocker i inflationsförväntningarna (vad hushåll och företag tror om framtida inflation). Han sade att risken för ett mer negativt scenario har ökat.
Ökade risker för euron
Radev sade att om chocken sprider sig till löner, vinstmarginaler och inflationsförväntningar, ökar kostnaden för att vänta med åtgärder. Det talar för en snabbare penningpolitisk reaktion (ändringar av räntor och andra styrmedel). Han sade också att det är för tidigt att veta om det finns tillräckligt med data för ett tydligt beslut vid ECB:s aprilmöte.
Rådsledamoten Pierre Wunsch sade att ECB kan behöva börja höja räntan redan i april och fortsätta strama åt om energichocken består. Inflationen steg till 2,5% i mars, och han varnade för att den kan stiga mer om så kallade andrarundseffekter (när högre kostnader driver upp löner och priser mer varaktigt) tar fart.
Euron fortsätter att utvecklas sämst när kapital lämnar regionen och söker sig till valutor med högre ränta. Kriget mot Iran och energichocken skapar tydliga nedsiderisker för europeisk tillväxt och humör i ekonomin. Det ställer ECB inför ett svårt val: lägre tillväxt men högre inflation.
Den direkta effekten av höga energikostnader syns redan. Brentolja har stigit över 40% sedan konflikten började i slutet av förra året och handlas nu över 125 dollar per fat. Det slår hårt mot industrin, särskilt i Tyskland, där orderingången till fabriker har minskat för tredje månaden i rad. Den senaste siffran för euroområdets Manufacturing PMI på 45,8 signalerar en fördjupad nedgång. PMI är ett snabbmått på aktiviteten i industrin, där nivåer under 50 betyder att aktiviteten minskar.
Marknadsoro och svåra ränteval
ECB-tjänstemän oroar sig för andrarundseffekter, där höga energikostnader spiller över till löner och kärninflation (inflation rensad från mer ryckiga priser som energi och ofta livsmedel). De hänvisar till misstagen 2022, när banken ansågs agera för långsamt mot den första inflationsuppgången. Det driver en mer offensiv linje nu, samtidigt som ekonomin försvagas.
Konflikten mellan en mer hökaktig centralbank (som lutar mot räntehöjningar) och en svagare ekonomi skapar stor osäkerhet. Volatiliteten (svängningarna) på europeiska aktiemarknaden har stigit. VSTOXX-index, ett mått på förväntade börssvängningar i Europa, har klättrat över 30% sedan konflikten trappades upp under fjärde kvartalet 2025. För handel med derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång) innebär det att optionspremier (priset för att köpa en option) blir dyrare, vilket speglar högre risk för snabba marknadsrörelser.
Mot bakgrund av pressen på ekonomin pekar den mest sannolika riktningen för euron nedåt, särskilt mot USA-dollarn. EUR/USD har fallit från över 1,10 i höstas till under 1,05 nyligen, och mer nedgång framstår som trolig. Det kan hanteras genom att överväga säljoptioner på euron (put-optioner, som ökar i värde om kursen faller) eller negativa put-spreadar (en strategi där man kombinerar köp och sälj av put-optioner för att sänka kostnaden och avgränsa risken).
I närtid bör marknaden följa preliminär KPI-statistik (snabb estimat för konsumentpriser) från euroområdet och rapporter om löneförhandlingar. ECB har signalerat att räntebeslutet i april är datastyrt och beror på om inflationen biter sig fast. Tecken på snabbare löneökningar kan tvinga fram räntehöjningar trots svagare ekonomi, vilket kan sätta ytterligare press på euron.
