Sveriges preliminära inflationssiffra för mars var lägre än marknadens prognoser. CPIF – konsumentprisindex med fast ränta (ett inflationsmått där effekten av förändrade bolåneräntor räknas bort) – sjönk i årstakt till 1,6 procent, jämfört med väntade 2,2 procent. CPIF exklusive energi (ett mått på inflationen utan energipriser) föll med 0,3 procentenheter till 1,1 procent i årstakt, jämfört med väntade 1,5 procent.
Nedgången kopplades främst till lägre priser på livsmedel samt på fritid, sport och kultur. Bensinpriserna steg och bidrog till att lyfta den totala CPIF-siffran.
Riksbanken har nyligen intagit en mer hökaktig hållning, det vill säga signalerat större benägenhet att hålla räntan hög eller höja den för att dämpa inflationen. Om de svagare inflationsutfallen håller i sig kan beslutsfattarna välja att lämna räntan oförändrad längre än tidigare signalerats.
Artikeln togs fram med hjälp av ett AI‑verktyg och granskades av en redaktör.
Vi ser en tydlig negativ överraskning i marsinflationen i Sverige, där CPIF dämpas till 1,6 procent i årstakt. Det är klart under marknadens förväntningar på 2,2 procent och går emot Riksbankens nyligen mer hökaktiga ton. Kärninflationen, exklusive energi, föll ännu mer till 1,1 procent, vilket tyder på svagt underliggande pristryck (alltså liten bred uppgång i priserna när man bortser från energi).
Det här kan ändra marknadens ränteförväntningar. När inflationen blir lägre minskar sannolikheten för att Riksbanken stramar åt politiken (höjer räntan) i närtid. För handeln i räntemarknaden kan det innebära att fler positionerar sig för oförändrad ränta längre genom att ta positioner i svenska ränteswappar (avtal där man byter rörlig ränta mot fast ränta), till exempel genom att välja fast ränta och få rörlig, eller stänga positioner som byggt på räntehöjningar under andra kvartalet. Med styrräntan på 3,75 procent skjuts tidsplanen fram för en möjlig höjning.
Den svenska kronan kan försvagas när utsikterna för räntehöjningar minskar. Vi har redan sett EUR/SEK (växelkursen mellan euro och krona) stiga från cirka 11,48 till över 11,62 efter inflationsrapporten. Handlare kan därför överväga strategier som tjänar på en svagare krona, exempelvis att köpa köpoptioner (rätt, men inte skyldighet, att köpa till ett visst pris) i EUR/SEK eller ta positioner som tjänar på en svag krona mot valutor där centralbanken bedöms vara mer hökaktig.
Ser vi tillbaka minns vi den snabba räntesänkningsperiod som Riksbanken drev igenom under 2025 för att hantera svagare tillväxt. Marknaden hade börjat räkna med ett skifte bort från den mer duvaktiga linjen (en mjukare hållning med lägre räntor), men den här svaga inflationssiffran bromsar den bilden. Överraskningen påminner om den inflationsavmattning som syntes globalt under andra halvan av förra året.
Den oväntade siffran kan också höja den förväntade svängningen (implicit volatilitet, marknadens inprisade framtida kursrörelser) i både räntor och valuta. Osäkerheten inför Riksbankens nästa möte i början av maj skapar möjligheter i optionsmarknaden. Ett exempel är att köpa en så kallad straddle (en kombination av köp- och säljoption med samma lösenpris) i kronan för att tjäna på en stor rörelse oavsett riktning, när marknaden tar in den nya informationen.
