Inflationen i euroområdet steg från 1,9 procent till 2,5 procent, drivet av högre energipriser. Bensinpriser nämndes, där en liter Euro-95 var upp nästan 15 procent den senaste månaden.
Andra mått på inflationen sjönk under samma period. Matinflationen föll från 2,5 procent till 2,4 procent, medan kärninflationen (inflation rensad från energi och livsmedel) sjönk från 2,4 procent till 2,3 procent. Både varu- och tjänsteinflationen dämpades.
Konflikten i Mellanöstern beskrivs som den viktigaste faktorn bakom inflationsutsikterna på kort sikt. Möjliga följdeffekter som nämns är uppåttryck på mat- och varupriser kopplat till brist på konstgödsel (gödselmedel som tillverkas industriellt) och bredare störningar i leveranskedjor (flöden av varor och insatsvaror från producent till slutkund).
Förväntningarna på industrins försäljningspriser uppges ha stigit till den högsta nivån sedan början av 2023. Hushållens inflationsförväntningar uppges ha stigit till nivåer som senast sågs i början av 1990-talet och under första halvåret 2022.
Europeiska centralbankens fokus är att hålla inflationsförväntningarna nära 2 procent. Rapporten säger att risken för bredare uppgångar i både total inflation och kärninflation ökar om störningarna blir långvariga, och att utfallet beror på hur konflikten utvecklas.
Det plötsliga hoppet i inflationen i euroområdet till 2,5 procent är en tydlig omsvängning, helt driven av energi. När Brentolja (referenspris för råolja i Europa) stigit över 98 dollar per fat den här månaden, en uppgång på nära 15 procent, ökar trycket från en enda källa. Det sätter ECB i ett svårt läge, eftersom kärninflationen samtidigt sjönk till 2,3 procent.
ECB:s huvudfråga ser ut att bli att förankra inflationsförväntningarna (att få hushåll och företag att tro på stabil inflation nära målet), som nu är tillbaka på nivåer från energikrisen 2022. Följden är att marknaden för derivat (finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång eller ränta) snabbt tar bort förväntade räntesänkningar i år. Handlare positionerar sig nu för en stramare linje via instrument som Euribor-terminer (kontrakt som speglar förväntningar om framtida korta euro-räntor). Detta liknar mönstret som syntes när liknande oro för utbudet tillfälligt sköt upp förväntningar om lättnader.
Osäkerheten kring hur länge konflikten varar talar för högre marknadsvolatilitet (större och snabbare prisrörelser) de kommande veckorna. VSTOXX, det ledande måttet på förväntad aktievolatilitet i euroområdet, har redan stigit över 30 procent den senaste månaden, vilket signalerar ökad efterfrågan på portföljskydd. Det kan tala för att köpa säljoptioner (put-optioner, som ger rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på stora index eller använda volatilitetsderivat (kontrakt kopplade till svängningar) för att minska risken vid börsfall.
Nu bör fokus ligga på så kallade andrahandseffekter (när en första prisimpuls, som energi, sprider sig till andra priser och löner), eftersom risken är stor att energichocken spiller över på kärnpriser. De senaste enkätdata visar till exempel att industrins förväntningar på försäljningspriser ligger på den högsta nivån sedan början av 2023, vilket speglar oro för leveranser och insatskostnader (kostnader för material, energi och komponenter). Det kan peka mot att titta på positioner i derivat kopplade till jordbruksråvaror (som vete och majs) eller industrisektorer som är särskilt känsliga för energipriser.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
