Den globala riskaptiten försvagas när oljepriserna stiger, aktier och obligationer faller och USA-dollarn stärks mot de flesta valutor. Brown Brothers Harriman kopplar detta till risken för en långvarig energichock i spåren av kriget med Iran. En utdragen energichock kan få centralbanker att hålla en stram penningpolitik (alltså höga räntor och mindre stimulans) och öka riskerna för finansiell stabilitet (risk för störningar i banksystem och marknader). Den kan också förvärra statsskulder genom att göra dem mer sårbara och svårare att bära över tid.

Dollarstyrka drivs av finansieringsstress

Banken bedömer att dollarn kan fortsätta stiga främst för att efterfrågan på finansiering i dollar ökar, snarare än att investerare köper dollar som ”trygg hamn” vid oro. Behovet av kortfristig finansiering i dollar brukar öka i stressperioder eftersom dollarn har en nyckelroll i fakturering av handel, gränsöverskridande utlåning, global obligationsutgivning och valutareserver. Tecken på dollarstress syns i att så kallad cross-currency basis rör sig mot en smalare och mer negativ nivå, vilket sker nu. Cross-currency basis är ett mått på hur dyrt det är att byta till sig dollar via swaps (valuta- och räntederivat), där en mer negativ nivå ofta betyder att det blivit dyrare att få tag på dollar. Den globala riskaptiten försämras när oljan stiger samtidigt som aktier och obligationer faller, vilket stärker dollarn. När WTI-olja (den amerikanska referensoljan West Texas Intermediate) nyligen bröt över 110 dollar per fat i takt med ökade spänningar i Hormuzsundet, har S&P 500 fallit under 4 800 i månaden. Kombinationen signalerar växande stress i finanssystemet. Den ihållande energiprisuppgången tycks låsa centralbankerna och tvinga dem att hålla räntorna höga för att bekämpa inflationen. Det gör staters skuldbanor mer sköra. Samtidigt har räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen närmat sig 4,50 procent, en nivå som inte setts sedan slutet av 2025. En sådan stram miljö gör det svårare för både företag och stater att betala räntor och refinansiera lån.

Handelsidéer för volatilitet, valuta, olja och räntor

I den här miljön drivs dollarns styrka mer av finansieringsbehov än av klassiska ”risk av”-flöden. Pressen syns när Dollar Index (DXY, ett index som mäter dollarn mot en korg av stora valutor) testar nivån 107,00. Den tre månader långa EUR/USD cross-currency basis swapen har också vidgats till -40 räntepunkter, den mest negativa nivån sedan bankoron 2025. En räntepunkt är en hundradels procentenhet. Derivathandlare (som handlar instrument vars värde beror på ett underliggande pris, exempelvis optioner) kan överväga positioner som gynnas av fallande börser och stigande volatilitet (svängningar). Att köpa säljoptioner (put optioner, som ökar i värde när priset faller) på stora index är ett direkt sätt att ta betalt på en nedgång. Samtidigt kan köpoptioner (call optioner, som ökar i värde när priset stiger) på VIX (ett vanligt mått på förväntad börsvolatilitet i USA) fungera som skydd mot en snabb uppgång i marknadsoro. På valutamarknaden kan det finnas värde i att vara lång dollar, särskilt mot valutor i länder med stor skuldsättning i dollar. I stället för en enkel ”lång dollar”-position kan man överväga säljoptioner på börshandlade fonder (ETF:er, fonder som handlas som aktier) med exponering mot tillväxtmarknadsvalutor. Strategin passar synen att finansieringsstress, inte bara ökad riskaversion, är huvuddrivaren. Givet uppåttrycket i råolja är köpoptioner på oljeterminer (futures, standardiserade avtal om köp/försäljning i framtiden) eller relaterade ETF:er fortsatt intressanta för att fånga mer uppsida från de geopolitiska spänningarna. På räntemarknaden kan positioner som tjänar på fallande obligationspriser, exempelvis säljoptioner på ETF:er med lång löptid i amerikanska statsobligationer, passa med förväntan om fortsatt stram centralbankspolitik.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto