ABN AMRO-ekonomerna Bill Diviney och Jan-Paul van de Kerke bedömer att ECB sannolikt svarar på en ny energichock med ytterligare penningpolitisk åtstramning, alltså att centralbanken gör det dyrare att låna för att dämpa inflationen. Syftet är att begränsa så kallade andrahandseffekter i inflationen (när högre priser leder till högre lönekrav och därmed fortsatt prisökningar). Deras huvudscenario innehåller två räntehöjningar från ECB de kommande månaderna, i takt med att löneökningarna återgår till nivåer som passar målet om 2 procents inflation.
De räknar med att finanspolitiskt stöd (statliga åtgärder som bidrag och skattesänkningar) blir begränsat, eftersom smällen mot hushållens köpkraft (reala inkomster, alltså inkomster justerat för inflation) väntas bli mindre än tidigare. De pekar också på stramare offentliga finanser (mindre utrymme i statsbudgeten), oro för reaktioner på obligationsmarknaden samt risken att brett stöd kan spä på andrahandseffekter i inflationen.
ECB-chefen Christine Lagarde har uppmanat regeringar att använda ”Tre T” för åtgärder: tillfälliga, riktade och anpassade. Ekonomerna kopplar detta till målet att undvika generella stöd som kan öka inflationstrycket.
De framhåller att högre räntor inte kan ersätta energileveranser som försvinner på grund av konflikt. Samtidigt kan räntehöjningar bidra till att hålla inflationsförväntningarna förankrade, alltså att företag och hushåll fortsätter tro att inflationen på sikt går tillbaka mot 2 procent, medan löneökningarna rör sig tillbaka mot ECB:s mål.
Europeiska centralbanken ser ut att höja räntan som svar på den senaste energichocken, även om det inte löser den grundläggande bristen i utbudet. Den preliminära inflationssiffran för februari 2026 steg till 3,1 procent, vilket till stor del tar tillbaka den nedgång vi såg under 2025. ECB:s huvudoro är nu att prisuppgången ska fastna i löneförväntningarna, alltså att löner och priser börjar driva varandra uppåt.
Till skillnad från de breda finanspolitiska stödpaket som regeringar införde under energikrisen 2022 väntas responsen bli betydligt mer dämpad den här gången. Regeringar har mindre budgetutrymme och försöker undvika att öka den inflation som ECB bekämpar. Det gör penningpolitiken, alltså ECB:s räntebeslut, till huvudverktyget för att stabilisera ekonomin.
För räntemarknaden innebär detta att terminsprissättningen för €STR (kort referensränta i euroområdet, som speglar mycket korta marknadsräntor) troligen inte fullt ut speglar ECB:s beslutsamhet. Minst två räntehöjningar de kommande månaderna kan därför skapa möjligheter i korta ränteswappar (avtal där parter byter räntebetalningar). En position där man betalar rörlig ränta och får fast ränta kan gynnas om marknaden justerar upp förväntningarna på styrräntan.
Den mer ”hökaktiga” linjen, alltså en tydligt stramare räntepolitik, talar för fallande priser på tyska statsobligationer och därmed högre räntor, särskilt på korta löptider. Den tyska tvåårsräntan har redan stigit 20 räntepunkter (0,20 procentenheter) den här månaden till 2,95 procent och väntas snart bryta över 3 procent. Att köpa säljoptioner (put, en rätt att sälja till ett visst pris) på Bobl- eller Schatz-terminer (terminskontrakt kopplade till tyska statsobligationer med medellång respektive kort löptid) är ett direkt sätt att positionera sig för en sådan rörelse.
Detta är ett känsligt läge, eftersom löneökningstakten precis hade normaliserats till nivåer som ECB accepterade. Efter att ha toppat nära 4,5 procent 2024 föll förhandlade löneökningar under fjärde kvartalet 2025 till omkring 3 procent. Centralbanken agerar i förebyggande syfte för att den nya energichocken inte ska utlösa en andra våg av inflationsdrivande lönekrav.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
