ABN AMRO:s ekonomer reviderade sin prognos för euroområdet efter en Iranrelaterad energichock och räknade med svagare tillväxt och högre inflation. De väntade sig en stramare penningpolitik (centralbanken höjer räntan och/eller gör det dyrare att låna) på kort sikt för att minska risken att inflationen biter sig fast i bredare pris- och lönebildning (att företag sätter priser och att löner höjs utifrån högre inflation).
Inflationen väntades stiga över ECB:s mål på 2 procent från mars och toppa över 3 procent de följande månaderna när högre energikostnader slår igenom (när dyrare energi stegvis höjer priser i hela ekonomin). Extra uppåtrisk väntades från matpriser kopplade till högre gödselkostnader samt från varor som är energitunga att producera.
Banken räknade med att ECB skulle höja räntan i april och juni och ta inlåningsräntan (räntan bankerna får när de sätter in pengar hos ECB) till 2,50 procent. Den bedömde en aprilhöjning som mer säker än en junihöjning på grund av osäkerhet kring konflikten.
Mot början av 2027 väntade ABN AMRO att ECB skulle börja lätta mot ett neutralt läge (en räntenivå som varken bromsar eller stimulerar ekonomin) när inflationen ligger nära målet. Banken förutspådde en sänkning i första kvartalet 2027 och en i andra kvartalet 2027, vilket skulle ta inlåningsräntan tillbaka till 2 procent.
Nu tittar vi på hur den Iranrelaterade energichocken 2025 faktiskt föll ut jämfört med dåtidens förväntningar. Prognosen om två ECB-höjningar under andra kvartalet 2025 visade sig stämma, då ECB agerade tydligt för att motverka stigande inflationsförväntningar (att hushåll och företag börjar räkna med högre inflation framöver). Att höjningarna kom tidigt lade grunden för dagens marknadsläge.
Eftersom ECB:s inlåningsränta har legat kvar på 2,50 procent sedan juni 2025 flyttas fokus nu till när framtida sänkningar kan komma. Eurostats senaste snabbestimat för mars 2026 visar att inflationen enligt huvudmåttet (inklusive bland annat energi och livsmedel) har dämpats till 2,4 procent, från toppen på 3,2 procent i fjol. Nedgången talar för positioner som tjänar på lägre räntor, exempelvis genom att ta emot fast ränta i ränteswappar (avtal där man byter rörlig ränta mot fast) med löptid mot början av 2027.
Prognosen om svagare tillväxt stämde också, med BNP-tillväxt i euroområdet på bara 0,5 procent under 2025. Färska data pekar på en skör återhämtning, där Tysklands inköpschefsindex för industrin (PMI, en enkät som mäter läget i industrin; under 50 betyder att aktiviteten minskar) i mars 2026 landade på 49,8 och därmed fortsatt signalerar en liten nedgång. Handlare kan överväga att köpa säljoptioner (put, en försäkring som ökar i värde när index faller) på EURO STOXX 50 för att skydda sig mot nya negativa överraskningar.
Brentolja, som steg till över 110 dollar per fat under krisen 2025, har därefter stabiliserats och handlas nu kring 85 dollar. Även om den direkta chocken är över klingar de högre mat- och varupriserna den orsakade först nu av fullt ut. Lägre inprisad volatilitet (marknadens förväntade framtida svängningar, avläst från optionspriser) i energimarknaden gör det mer intressant att sälja täckta köpoptioner (covered call: man äger oljeterminen och säljer en köpoption för att få premie) på oljeterminer som ett sätt att få löpande intäkter.
Den ursprungliga analysen räknade med räntesänkningar från början av 2027 ned mot en neutral ränta på 2 procent. Men ECB har nyligen varit mer försiktig och kopplat eventuella sänkningar direkt till löneökningstakten, som fortfarande är hög på 4,1 procent i årstakt. Osäkerheten gör att sänkningarna kan komma senare, vilket kan gynna optionsstrategier som tjänar på att räntan rör sig inom ett intervall, som en kort strangle på Euribor-terminer (man säljer både en köpoption och en säljoption och tjänar om priset håller sig inom ett spann, men risken ökar vid stora rörelser).
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
