Dollarindex (DXY) föll för andra dagen i rad och stängde cirka 0,1 procent lägre på 99,57 på tisdagen. Rörelsen kom när marknaden positionerade sig inför Federal Reserves räntebesked och reagerade på geopolitisk oro kopplad till Iran.
Fed väntas i breda kretsar lämna räntan oförändrad på torsdagen klockan 02.00 SGT. Fokus ligger på hur centralbanken kan agera om kriget pressar upp inflationen (ökade priser i ekonomin) samtidigt som arbetsmarknaden försvagas.
Fed-kommunikationen kan hänvisa till risker från Iran-kriget och använda mer balanserade formuleringar om den framtida räntebanan (signal om vart räntan kan vara på väg). Den kan peka på uppåtrisker för inflationen och nedåtrisker för sysselsättningen.
I sammanställningen av ekonomiska prognoser (Fed-ledamöternas prognoser) väntar sig marknaden en tydlig upprevidering av årets PCE-inflationsprognos (Feds viktigaste inflationsmått, baserat på hushållens konsumtion) och en mindre nedjustering av aktivitetsutsikterna (tillväxt i ekonomin). Medianprognosen väntas fortfarande visa en räntesänkning med 25 räntepunkter i år (0,25 procentenheter).
Ser vi tillbaka på analysen från början av 2025 syntes en bred försvagning i dollarn inför Fed-beskedet. DXY föll för andra dagen till 99,57 när marknaden positionerade sig för centralbanken och reagerade på geopolitisk risk. Det tydde på att dollarn hade störst sannolikhet att falla på kort sikt.
Då räknade marknaden med att Fed skulle hålla räntan stilla, vilket CME FedWatch (marknadens sannolikhetsmått baserat på ränteterminer) visade med över 90 procents sannolikhet för mötet i mars 2025. Marknaden prisade in en enda sänkning med 25 räntepunkter senare samma år. Det gjorde att de uppdaterade prognoserna blev viktigare än själva räntebeskedet.
Osäkerheten kring konflikten i Iran gav en tydlig uppgång i implicerad volatilitet (marknadens förväntade svängningar, härledd från optionspriser), vilket syntes i att VIX-index (”skräckindex” för aktiemarknadens förväntade svängningar) steg över 20. I en sådan miljö blir det mer relevant att köpa skydd via optioner, till exempel säljoptioner (rätt att sälja till ett bestämt pris) på breda aktieindex som S&P 500-indexet. Att säkra sig mot snabba kursfall kopplade till geopolitiska rubriker blir centralt.
Konflikten skapade också möjligheter i energiderivat (finansiella kontrakt vars värde följer energipriser), när WTI-olja i terminskontrakt (avtal om pris för leverans i framtiden) steg från mitten av 80-dollarområdet mot 95 dollar per fat under perioden. Handelsvolymen ökade tydligt i köpoptioner (rätt att köpa till ett bestämt pris) på olja och energifonder (ETF:er, börshandlade fonder). Det är ett sätt att positionera sig för nya utbuds-störningar som kan driva inflationen uppåt.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
