Kinas ekonomi fick en positiv start på 2026. Statistik för årets två första månader visade en återhämtning i investeringar i fasta tillgångar, det vill säga satsningar på sådant som byggnader, maskiner och infrastruktur. Uppgången kopplades till en ”kvasifinanspolitisk” linje – åtgärder som liknar finanspolitik, där staten via statliga bolag och särskilda fonder driver investeringar utan att allt syns direkt i statsbudgeten. Samtidigt fortsatte aktiviteten att ledas av industri och export.
Högre oljepriser, kopplade till konflikten i Mellanöstern, beskrevs som en risk för tillväxten när industriföretag får högre kostnader för insatsvaror, alltså energi och råvaror som behövs i produktionen. Det kan dämpa produktionen senare under året.
Politikens fokus väntades i första hand handla om att stötta tillväxten snarare än att pressa ned inflationen. Det skulle innebära större tyngd på finanspolitik – statliga utgifter och investeringar – än på penningpolitik, det vill säga räntor och andra åtgärder från centralbanken.
Prognosen för BNP-tillväxten 2026 låg kvar på 4,6 procent. Den oljeprisutlösta motvinden väntades komma senare under 2026, med utrymme för finanspolitiska åtgärder som kan mildra effekten.
Uttalanden i en intervju med Financial Times väckte frågor om relationen mellan USA och Kina. En möjlig inställd Kinarestresa av Donald Trump kopplades till risken för nya tullar – importavgifter – och ökad marknadsoro.
Kinas ekonomi har visat en stark start på året, särskilt genom statligt drivna investeringar samt draghjälp från industri och export. Det syntes i industriproduktionssiffror för januari och februari, som visade en ökning på 5,5 procent jämfört med året innan, vilket var högre än marknadens förväntningar. Styrkan ger visst stöd åt kinesiska aktier, men nya risker växer fram som marknaden behöver ta höjd för.
Konflikten i Mellanöstern pekas ut som en huvudrisk, eftersom stigande insatskostnader slår direkt mot industribolag. När terminspriset på Brentolja – alltså priset på olja för leverans framåt i tiden – handlas över 95 dollar per fat, en nivå som inte hållit i sig sedan slutet av 2024, ökar pressen på företagens vinstmarginaler. Det gör att skydd i portföljen blir mer relevant de kommande veckorna, till exempel genom att köpa säljoptioner (”put”) som fungerar som försäkring mot kursfall i börshandlade fonder (ETF:er) med fokus på industrisektorn.
Bedömningen var att Peking i första hand svarar med finanspolitiska stimulanser, snarare än att strama åt med penningpolitiken, för att värna målet om 4,6 procents BNP-tillväxt. Det ligger i linje med 2025, då den kinesiska centralbanken PBoC sänkte reservkravet – andelen pengar bankerna måste hålla i reserv – för att öka utlåningen och stötta en svag fastighetssektor. En sådan skillnad i policy jämfört med väst kan sätta press nedåt på yuanen, vilket gör att marknadsaktörer kan vilja skydda sig eller spekulera genom instrument som gynnas av en starkare dollar mot offshore-yuan, alltså USD/CNH (yuan handlad utanför Fastlandskina).
Den mest direkta utlösande faktorn för svängningar bedömdes dock vara beskedet om Trumps Kinabesök. Ett inställt besök skulle signalera en tydlig försämring i relationen och kan utlösa ett börsfall på oro för nya tullar, som tidigare har omfattat varor för över 300 miljarder dollar. Som kortsiktigt skydd mot ett sådant binärt utfall – antingen sker händelsen eller inte – kan traders söka exponering mot ökad volatilitet, alltså större prisrörelser, via instrument kopplade till Hang Seng-index, eller genom att köpa säljoptioner med lösenpris långt under dagens nivå (”out-of-the-money”) på stora Kina-ETF:er.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
