Inflation och energichock
Ekonomerna kopplade energiprisknallen till ökat inflationstryck och menade att Norges Bank kan lägga större vikt vid att få ned inflationen. De hänvisade till centralbankschefens mål att få tillbaka inflationen till 2 %. De hänvisade också till Norges Banks penningpolitiska handbok. Där står att en utbudschock (när priser stiger för att utbudet försämras, till exempel dyrare energi) kan skapa en kortvarig konflikt mellan inflation och sysselsättning (hur många som har jobb). Handboken säger att det normalt innebär att styrräntan höjs något för att få tillbaka inflationen till målet inom rimlig tid. Artikeln producerades med hjälp av ett AI-verktyg och granskades av en redaktör. När vi ser tillbaka på analysen från 2025 var bilden att klart högre norsk inflation och en energichock skulle tvinga Norges Bank att strama åt mer. Det stämde, eftersom penningpolitiska kommittén prioriterade att få inflationen närmare målet. Tålamodet man visat tidigare ersattes av en mer offensiv linje under förra året.Högre räntor längre
Senaste siffrorna från Statistik sentralbyrå i februari 2026 visade att underliggande inflation (CPI-ATE, konsumentprisindex rensat för skatter och energipriser) låg kvar på 4,1 %, fortfarande mer än dubbelt så högt som centralbankens mål på 2 %. Norges Bank genomförde också tidigare varningar och höjde styrräntan stegvis till dagens nivå på 4,5 % sent i fjol. Därmed har marknaden i stort sett räknat bort chansen till en räntesänkning på kort sikt. Det här placerar centralbanken i ett svårt läge inför nästa möte. Den senaste köldknäppen i norra Europa har pressat upp elpriserna igen, vilket ökar trycket i prognoserna för total inflation (det samlade inflationstalet). Det stärker bilden att inflationsproblemet i grunden inte är löst och att politiken måste fortsätta vara åtstramande (hålla tillbaka efterfrågan genom högre räntor). De närmaste veckorna talar detta för att positionera sig för en miljö med ”högre räntor längre”. Vi bedömer att derivatmarknaden (handel med kontrakt som bygger på räntor, till exempel terminer och swappar) inte fullt ut tar höjd för risken att styrräntan kan ligga kvar på 4,5 % hela året. Handlare bör därför vara försiktiga med att satsa på räntesänkningar under 2026. Vi minns hur marknaden under 2025 upprepade gånger underskattade centralbankens vilja att bekämpa inflationen. Den här tendensen de senaste 18 månaderna talar för att en tidig sväng mot räntesänkningar är en riskfylld strategi. Fokus bör ligga på affärer som gynnas av att räntorna håller sig höga, till exempel att betala fast ränta i korta ränteswappar (ett avtal där man byter rörlig ränta mot fast ränta).
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
