Stigande oljepriser minskar hushållens köpkraft i euroområdet, främst genom högre bränslekostnader. Körbeteendet har till stor del återgått till nivåerna före pandemin, vilket gör att det kan vara svårt att köra mindre för att kompensera dyrare priser vid pumpen. Endast pandemiåren avvek tydligt från det långsiktiga genomsnittet i körsträckor, kopplat till att många arbetade hemifrån. Bränslepriser angavs inte som huvudskälet till dessa förändringar.

Press på inkomsterna från bränslekostnader

När körsträckorna normaliseras väntas en större del av hushållens disponibla inkomst (pengarna som återstår efter skatt) gå till bränsle. I Tyskland väntas andelen stiga till 3,5% från 2,8% i fjol. I fjol var andelen av den disponibla inkomsten som gick till bränsle cirka 2% i Nederländerna och 4,5% i Portugal. Det tyder på att pressen blir ojämn mellan länder när energikostnaderna stiger. Högre energipriser väntas också tynga konsumentförtroendet (hur hushållen ser på ekonomin framåt), som redan är lågt. Texten noterar att priser vid pumpen ofta stiger snabbare än de sjunker, vilket påverkar både förtroende och köpkraft. Med Brentolja (ett globalt riktmärke för oljepriset) runt 95 dollar per fat blir pressen på hushållens köpkraft ett huvudtema på marknaden. Kärnfrågan är att körmönstren har återgått till normalläge från före pandemin, vilket gör det svårt för konsumenter att minska bränsleförbrukningen. Det urholkar den disponibla inkomsten direkt och blir en tydlig motvind för ekonomin.

Konsekvenser för handel på europeiska marknader

Pressen syns redan i stämningsdata, där de senaste siffrorna från EU‑kommissionen visar att konsumentförtroendet fallit vidare till -18,5. Historiskt, när förtroendet är så lågt och hushållens budgetar pressas, är det utgifter för varor som inte är nödvändiga som brukar dras ned först. Vi väntar oss svaghet i sektorer som är starkt beroende av sådan konsumtion. För marknadsaktörer pekar detta mot en negativ syn på europeiska aktier nära konsumenten. Att köpa säljoptioner (optioner som ökar i värde när priset faller) på börshandlade fonder, ETF:er (fonder som handlas som aktier), inom bil- och detaljhandelssektorn kan vara ett sätt att ta position för en avmattning i konsumtionen de kommande veckorna. Även enskilda bolag i dessa sektorer kan få nedåttryck. De senaste makrosiffrorna (bred ekonomisk statistik), som visade att detaljhandelsförsäljningen i euroområdet föll 0,4% i januari, bekräftar att trenden redan är i gång. Denna bredare broms i ekonomin talar för korta positioner (positioner som tjänar på fallande priser) i större index, som Euro Stoxx 50 (ett aktieindex för stora bolag i euroområdet). Skyddande säljoptioner på index kan fungera som en effektiv försäkring mot ett bredare börsfall. Det här skapar ett dilemma för Europeiska centralbanken, ECB, eftersom en snabb preliminär mätning visade att inflationen steg till 2,8% samtidigt som tillväxten bromsar. Det kan fördröja väntade räntesänkningar och skapa möjligheter i räntederivat (finansiella kontrakt vars värde beror på ränteläget) som bygger på att räntor blir högre längre än marknaden räknar med. Denna osäkerhet i politiken kan också tynga växelkursen EUR/USD (euro mot amerikansk dollar). När vi ser tillbaka på energichocken 2022 från vårt perspektiv 2025 ser vi en liknande dynamik, där höga energikostnader snabbt gav svagare konsumtion och en bredare inbromsning. Det historiska exemplet tyder på att marknaden kan underskatta hur snabbt detta kan slå mot bolagens vinster. Det gör positioner som tjänar på högre marknadsvolatilitet (större och snabbare svängningar), som att köpa optioner på VSTOXX‑index (ett index som mäter förväntad volatilitet för euroområdets aktiemarknad), mer intressanta.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto