Inflationsrisker och ränteutsikter
Konflikten i Mellanöstern kan också dämpa efterfrågan genom att sänka företags och hushålls vilja att köpa, investera och anställa. Sverige är i en skör återhämtning efter svag eller negativ BNP-tillväxt 2022 och 2023, och månadsdata pekar på fall i BNP både i december och januari. BNP i januari föll med 1,1% jämfört med månaden före. En diskussion om räntesänkning kan komma tillbaka om konflikten snabbt tar slut och statistiken blir tydligare, men det är inte huvudscenariot. Inför Riksbankens möte den 19 mars ligger konflikten mellan svag inhemsk statistik och nya inflationsrisker. Svensk inflation har kommit in lägre än väntat i fyra månader i rad, och februaris CPIF (konsumentprisindex med fast ränta, ett inflationsmått som tar bort direkta effekter av ändrade bolåneräntor) landade på 2,1%. Samtidigt har konflikten i Iran lyft Brentolja (ett globalt riktmärke för oljepriset) till 98 dollar per fat, vilket riskerar att importera en ny inflationsvåg via dyrare energi och transporter. Vi bedömer att Riksbanken sannolikt betonar risken att högre energipriser ger andrarundeeffekter, i linje med chocken 2022. Det talar för en oförändrad styrränta som mest sannolikt utfall även under resten av 2026. Marknaden för ränteswappar (derivat där man byter fast ränta mot rörlig och som används för att prissätta framtida ränteförväntningar) speglar detta och indikerar mindre än 15% sannolikhet för en räntesänkning till årets slut.Handelsimplikationer för SEK-volatilitet
Denna mer strama press (”hökaktigt” fokus på inflationsrisker, vilket brukar betyda mindre vilja att sänka räntor) kommer samtidigt som svensk ekonomi är mycket skör efter inbromsningen 2025. BNP föll kraftigt med 1,1% i januari jämfört med månaden före, efter nedgång även i december. En sådan svaghet skulle normalt öka förväntningarna om räntesänkning, men energiläget håller emot. För handlare innebär den höga osäkerheten att optionspremier (priset för en option) är uppdrivna, vilket kan göra strategier som tjänar på större kursrörelser intressanta. Att köpa en straddle eller strangle i svenska kronan (SEK) inför mötet den 19 mars kan vara ett alternativ. En straddle innebär att man köper både köp- och säljoption med samma lösenpris, och en strangle att man köper köp- och säljoption med olika lösenpriser. Båda kan tjäna på en stor marknadsrörelse oavsett om banken överraskar med en stramare (”hökaktig”) eller mjukare (”duvaktig”, mer inriktad på tillväxt och räntesänkningar) ton. Alternativt, om du tror att Riksbanken lyckas förankra en längre avvaktande linje, kan valutan handlas i ett spann. I så fall kan en så kallad iron condor i EUR/SEK (en optionsstrategi med flera ben som tjänar på att kursen rör sig lite och att volatiliteten faller) vara lönsam. Positionen gynnas om volatiliteten minskar och marknaden stabiliseras i ett nytt intervall efter mötet. Skapa ett livekonto hos VT Markets och börja handla nu.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto