Konflikten i Mellanöstern påverkar USA:s ekonomi genom högre oljepriser, svagare hushållssparande och större osäkerhet. Det kan driva upp inflationen, höja marknadsräntor när marknaden räknar med högre inflation, och dämpa produktionen genom en negativ utbudschock (när det blir dyrare eller svårare att producera varor och tjänster). Hög volatilitet (stora och snabba svängningar i priser) kan minska hushållens förmögenhet och bromsa konsumtionen, medan dyrare bränsle kan sänka de reala inkomsterna (köpkraften). Oroliga förhållanden kan också få företag att skjuta upp planering, investeringar, anställningar och andra beslut.

Förändrade förväntningar på räntesänkningar

Före stridigheternas utbrott räknade marknaden med strax över två räntesänkningar från USA:s centralbank Federal Reserve före årsskiftet. Sedan dess har prissättningen flyttats till klart under två sänkningar, vilket pekar på mindre duvaktiga förväntningar (alltså mindre fokus på att sänka räntan). Federal Reserve brottas också med seg inflation (inflation som inte faller tillbaka) och svagare efterfrågan på arbetskraft. BNY räknar med tre räntesänkningar i år. Den pågående konflikten i Mellanöstern skapar en negativ utbudschock för USA:s ekonomi. Vi ser att detta slår via högre oljepriser, där Brent-terminer (handlade kontrakt om framtida oljepris) ligger runt 98 dollar per fat, och via generell marknadsosäkerhet. Det försvårar vägen framåt för styrräntan (centralbankens viktigaste ränta). Federal Reserve står inför ett dilemma mellan ihållande inflation och avmattande tillväxt. Den senaste rapporten för konsumentprisindex (KPI, ett mått på prisutvecklingen för hushållens varukorg) för februari visade att inflationen ligger kvar på 3,1 procent, vilket fått många att dra ned på förväntningarna om räntesänkningar. Fed funds-terminer (marknadens prissättning av framtida styrränta) antyder nu bara 40 procents sannolikhet för en andra räntesänkning till december.

Hedgar och volatilitet i handel

Vi anser dock att fokus bör ligga på en svagare arbetsmarknad, som till slut kan tvinga Fed att agera. Den senaste jobbrapporten visade en ökning på bara 150 000 jobb utanför jordbrukssektorn (”nonfarm payrolls”, standardmåttet i USA), under prognoserna, medan arbetslösheten steg till 4,1 procent. Vi håller därför fast vid vår bedömning att tre räntesänkningar är sannolika i år, i motsats till marknadens prissättning. För den som handlar derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en annan tillgång) skapar detta ett läge i ränteterminer (kontrakt om framtida räntenivå). Optioner på SOFR-terminer (optioner som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja ett terminskontrakt kopplat till SOFR, en kort marknadsränta i USA) som skulle gynnas av fallande räntor senare i år framstår som felprissatta i förhållande till vår syn. Att positionera sig för en brantare nedgång i den förväntade räntebanan (hur marknaden tror att räntan utvecklas framåt) än marknaden räknar med kan vara en strategi de kommande veckorna. Den breda osäkerheten i ekonomin talar också för högre volatilitet framöver. Cboe Volatility Index (VIX, ett index som speglar förväntade svängningar i S&P 500) har nyligen etablerat en högre lägstanivå efter tidigare bottnar nära 12 under 2025. Handlare kan överväga att köpa köpoptioner på VIX eller en ”call spread” (en optionsstrategi där man köper en köpoption och säljer en annan för att begränsa kostnaden) som skydd mot ett plötsligt börsfall utlöst av geopolitik eller oväntat svaga makrosiffror. I energisektorn skapar de höga oljepriserna risk åt båda håll. En snabb nedtrappning kan pressa priserna kraftigt, medan en bredare konflikt kan leda till en ny stor uppgång. Optionsstrategier som en ”straddle” (köp av både köp- och säljoption med samma lösenpris) på olje-ETF:er (börshandlade fonder) kan göra det möjligt att tjäna på en stor prisrörelse åt något håll, samtidigt som risken hålls begränsad.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto