S&P 500-terminerna föll närmare 2,5 % under måndagens asiatiska handel och öppnade med ett nedställ. Rörelsen kopplades till oro för att konflikten i Mellanöstern ska hålla oljepriserna höga och tynga den globala tillväxten. Den USA-israeliska offensiven mot Iran gick in på sin tionde dag, utan något tydligt slut i sikte. Iran utsåg Mojtaba Khamenei till högste ledare mer än en vecka efter att ayatollan Ali Khamenei dödats i USA-israeliska attacker.

Risker för oljeutbudet

Tankfartyg har undvikit Hormuzsundet, vilket ökar oron för leveransstörningar. Råoljepriset har stigit med över 25 %, vilket har spätt på oron för inflationsdrivna energikostnader. Högre oljepriser kan öka pressen på stora centralbanker, bland annat USA:s centralbank Federal Reserve, att hålla en stramare penningpolitik (alltså högre räntor och mindre stimulanser). Högre energikostnader kan också dämpa ekonomisk aktivitet och minska efterfrågan på mer riskfyllda placeringar, som aktier. Marknaden följer också veckans amerikanska inflationssiffror för konsumenter för ledtrådar om Federal Reserves räntebana, det vill säga om och när räntesänkningar kan komma. Geopolitiska händelser fortsätter att styra riskaptiten, alltså investerarnas vilja att ta risk. Vi minns hur marknaden skakades i fjol av den plötsliga eskaleringen i Mellanöstern och ayatollan Khameneis död. S&P 500 reagerade omedelbart med ett kraftigt fall, samtidigt som oljepriserna rusade på ett sätt som påminde många om energikrisen 2022. Händelsen bidrog till ett år med hög inflation och försiktiga centralbanker.

Marknadsläget nu

Effekterna märks fortfarande i dag, i mars 2026. WTI-olja (amerikansk referensolja) har stabiliserats på en hög nivå och handlas runt 95 dollar per fat, och den senaste amerikanska inflationsrapporten för februari visade en fortsatt hög ökning på 4,1 % jämfört med samma månad året innan. På grund av den seglivade inflationen har Federal Reserve pausat sin period av räntesänkningar och håller lånekostnaderna högre längre än vad många räknade med i fjol. Denna osäkerhet syns tydligt i derivatmarknaden, alltså handeln med finansiella kontrakt vars värde bygger på en underliggande tillgång. VIX, CBOE:s volatilitetsindex (ofta kallat ”skräckindex”, som mäter marknadens förväntade svängningar baserat på optionspriser), har legat på en förhöjd nivå och står nu kring 24, klart över sitt historiska genomsnitt. Det signalerar att handlare räknar med risk för stora och snabba börsrörelser på kort sikt. För investerare innebär detta att kostnaden för portföljförsäkring är hög. Att köpa skyddande säljoptioner (put-optioner, som ger rätt att sälja till ett visst pris) på stora index som SPX (options- och indexbeteckning för S&P 500) är dyrt, eftersom den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om framtida svängningar) driver upp optionspremierna (priset på optionen). Marknaden betalar alltså extra för skydd mot nedgång, vilket speglar en stark oro för nya geopolitiska chocker. Spänningarna har också drivit ett ”flykt till säkerhet”-beteende, vilket har stärkt dollarn. Dollarindex, DXY (som mäter dollarns värde mot en korg av stora valutor), handlas nära flerårshögsta, vilket kan pressa råvarupriser och påverka vinsterna för multinationella bolag. Samtidigt ligger statliga obligationsräntor kvar på höga nivåer när investerare kräver högre ersättning för inflationsrisk. Under de kommande veckorna riktas blicken mot OPEC+-mötet i slutet av månaden. Uttalanden om produktionsmål (kvoter, alltså hur mycket olja som får produceras) eller om leveransläget genom Hormuzsundet kan bli en viktig drivkraft för marknaden. Nästa omgång inflationsdata blir också central för att se om pristrycket till slut börjar avta.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto